Eva Reneé

Adjö Amelia

Tomhet är det enda som hörs Amelia, du vacklar mellan verklighet och fantasi. Målar livet som du önskar att det var dagarna i enda. Ditt rum består av stora tavlor lutade mot väggarna och i taket hänger linor med våta kläder. Man kan se dig sitta i fönstret om hösten och titta på fåglar som flyttar och om man tittar väldigt noga ser man att du innerligt önskar att du var en av dem. Din rullgardin är nerdragen när solen skiner, en slinga av ditt svarta hår lägger sig alltid över ditt vänstra öga och varenda gång blåser du bort den sådär obrytt. Amelia din hud är blek och dina händer är alltid iskalla. Du dricker ditt vin, röker dina cigaretter. Amelia du sover aldrig, du äter aldrig. Du har en madrass på ditt golv, du ligger ofta och tittar upp i taket, tänker att du säger adjö till någon du aldrig kännt, tänker att en regnig höstkväll säger du adjö i mörk rock, lyfter upp din väska och hoppar på ett tåg. Amelia ditt förflutna kommer alltid vara med dig, du reser men kommer alltid tänka tillbaka på det som varit och Amelia du kommer aldrig komma ifrån denna värld och Amelia någon kommer alltid leta efter dig. Amelia du kommer aldrig få vara ifred.

Syster i glas

En syster av glas står på ditt nattduksbord, varje kväll tittar du på en syster av glas och sluter sedan ögonen och önskar att du ska bli räddad av en syster av glas på ditt nattduksbord.

Kuliss

Vad har du lärt dig av dina bekymmer Laura, vad har du lärt dig av det mest avskyvärda livet hade att komma med? Skutta inte runt i trädgården om natten något mera, sitt stilla ned och titta på fåglarna över ditt sinnes överflöd och råka inte falla ned i avgrund, aldrig mera. Laura du känner ingenting numera och vad skulle du göra utan armarna runt din midja? Skrattet klingar just för att du är van och vad har du där att göra när du inte alls kan prestera? Stanna upp nu Laura och reflektera över vad världens plan för dig var och stanna upp nu Laura och stanna av. Finns det några flera? Laura du ser mer än någon kan förstå och vi vet så väl vad vi kan uppnå och Laura lyssna inte när de säger du måste stanna innanför gränsen och Laura lyssna inte när de säger att livet är en kamp. Laura gå iväg och kom aldrig någonsin tillbaka, Laura titta aldrig någonsin tillbaks. Smyg även fast det är grus och lyssna så jävla noga till vågornas brus. Spring trappa ned och trappa upp, Laura lyssna igenom dess kropp, tro och hopp och ta och be och ge. Laura hur fan ska du hinna med? Men Laura denna värld är bara en kuliss och någon sa till dig att bakom kulissen finns något mycket mer värdefullt. Kanske är du menad att leva i missär, kanske var allt tänkt att bli precis så här?

Snart döende

Oklart börjar bli klart och strävan efter livet du alltid drömt om tar så gott som kol på dig. Kollapsar i skolkorridor, blir tillsagd att slå dig ned. Blir frågad hur det egentligen är och du svarar att psyket börjat spöka men att det behöver ni inte bry er om, för jag trivs såhär. De kontaktar föräldrar och det blir ett jävla liv. Lämnar inte så mycket som en lapp innan ni tar varandra i hand och reser till okända platser. Efterlysta klär ni ut er innan ni beger er ut på gatorna. Sover i mörka gränder, stjäl bröd innanför stor rock och aldrig någonsin tar ni av er solglasögonen. Stryker omkring på pubar och hamnar i olika sängar varje natt men möts alltid på det vanliga stället dagen efter. Skaffar nödvändiga kontaker. Litar inte på någon, kedjeröker dagarna till enda. Glömmer bort hur det känns att vara nykter. Snart är ni döende men det gör inget för era liv var aldrig menat något annat.

''Om jag säger att jag älskar dig är det bara för att jag menar varje stavelse av dig”

Tiana     

Varje ord är som om turkosa droppar fallit över dig. I sluttningen tar vi händer i händer och klockan halv tio säger du att du älskar mig. Vilar på stilla vatten och ror mot nya breddgrader, önskar att vi kunde ro hela vägen till Amerika. ’’Now these thoughts are hunting me, of how complete I used to be. And in this times that we’re apart, I’ll here this song that breaks my heart, and think of you.’’ I full fart utan bromsar lever vi som ingen annan i ett universum som inget annat.

Du Laura, de säger ditt hår är en mil långt.

Du Laura, de säger din mor aldrig lämnar sängen.

Du Laura, de säger du går barfota hela vintern.

Du Laura, de säger dina läppar är blå.

Du Laura, de säger din lillebror drunknat.

Du Laura, de säger man ser dina revben genom din vita klänning.

Du Laura, de säger du varit borta en lång tid.

Du Laura, de säger man kan se dig om nätterna.

Du Laura, de säger det finns en gravsten med ditt namn på kyrkogården.

5/9 

Uppifrån kanske ner

Bleka blodådror slingrar sig längs med ångerfylld arm, skogarna ligger under vatten och utan en yta av gråfärgat damm är hennes steg de vackraste han stegat efter. Blåsig höstkväll i uppförsbacke går de hand i hand utan ett ord sagt.

6/9  

Likt liknande

Du strävade efter en betydelsefull mening med livet men något tog tag och grävde ner dig under jord och höll dig fast i hundratals år likt ett uråldrigt träd. Ovanför dig sprang lyckligt barn, klättrade uppför dig, insåg och hoppade. Hoppade ner hundratals meter. I samma avgrund som du, ligger olyckligt barn nu.

6/9 

Virvlar

Ett rum i hektisk stad har satt dig ned vid runt bord. Talar, spelar dig ett elakt spratt och du förstår att detta kanske är det sista runda bord du kommer sitta ned vid. Får dig att lyfta blicken. En gammal man sitter längst in i mörkt hörn, tänder en cigarett och möter din blick. Onda ögon fångar ditt sinne, får din skepnad att bli till aska. Virvlar över hektisk stad likt tunn cigarettrök virvlar.