24/4

Vi pratar om Bob Dylan, om fina filmer och det finaste vi vet. Du röker Lucky Strike som jag och jag frågar om du vill ta en cigarett med mig på skolan imorgon, du svarar ''om jag inte är så jävla förkyld.''
 
 

 

 

själen av sin fader han bad.

 
 
 

far away in another part of town.

världens finaste.
 
 

vakna över oss, ovanför får jag ge mig av.

''Ordna till dina glesa testar, låna min kam och tvätta din trut. Dagen är slut. Festen är över fast alla festar, talet har tystnat fast alla talar. Döden tar fatt dig i dessa salar, håll andan en kort minut och smyg sen försiktigt ut.
 
Kan du förstå vad som här passerar? Fattar du vad det är som sker? Död är allting du ser. Hur du än grubblar och kalkylerar, hur du än frågar och söker minnas kommer den stunden att åter finnas. Gå härifrån, jag ber Låt bli - drick inget mer.

Res dig, se dig nu kring försiktigt! Gå bort till dörren som gapar ljus, Lämna ditt krus. Det som ska göras ska göras riktigt det som ska göras ska göras snarast. Gå dit där ljuset syns vara klarast glöm detta onda rus
Aldrig mer Antabus.'' - Cornelis Vreeswijk

 
 

kanske inom tid.

Det smäller i ytterdörren och någon kommer in i vardagsrummet med ledsna ögon, vi gör så gott vi kan för att trösta. Vi vaknar huller om buller på madrasser, kläder över hela golvet, lånar, allt tillhör alla. Någon orkar inte gå till skolan så vi säger sov gott och går ut i kylan, hand i hand till bussen. Någon somnar när vi några timmar senare kommer hem, någon går och handlar, någon pluggar, någon läser, någon jobbar, någon diskar, någon städar. Det är torsdag och alla virar in sig i filtar framför den lilla tven och ser på favvoserien. Det är fredag och vi bjuder över vänner för cigaretter, öl, vin. Det kommer en period av trubbel och för det mesta är alla lite irriterade men snart kommer våren och vi hoppas att det kanske löser sig. Någon blir kär i en annan, någon flyttar ut några dagar pågrund av ångest. Någon orkar inte med skolan riktigt och får arga vuxna över sig. Någon skrattar mest hela tiden. Vi spelar spel och kramas och någon sjunger godnattvisor för någon annan. Några pussas, någon tar hem en främling över natten och morgonen efter säger vi förvånat hej och kokar en extra kopp kaffe. Vi firar jul med varandra utan tillåtelse från familjen. Vi skrapar ihop pengar till en pizza och har kalasmiddag. Någon duschar, dörren står öppen och vi springer in och ut, ut och in på mornarna. Någon frågar hur många som vill ha ägg och någon kanske blir sjuk. Några bråkar om musikval en tisdagkväll och någon berättar om en kul händelse. Någon flyttar ut, någon flyttar in. Välkommen, välkommen åter. Någon hittar en gammal affisch hos sin farmor och hänger upp den på väggen. Någon har sin vanliga plats i vänstra hörnet på soffan, någon hänger mest i köket, några andra tycker bäst om balkongen. Vi tänder ljus varje kväll och någon läser upp en nyskriven dikt. Vi lägger oss på våra madrasser och lyssnar på någon bra ljudbok. Någon känner inte riktigt för det utan stannar istället uppe och pratar kärleksfullt med någon i timmar på telefon, någon som vi inte får veta vem det är, inte än iallafall. 

24/8

Med och utan känslor, skriker utan anledning mitt på kyrkogård. Jag träffar min älskade och önskar att jag kunde skrika allt jag någonsin velat viska men jag skriver ner istället och förbannas av den egna rösten han svarade med så äkta men så tyst och allt kommer så jävla onaturligt och jag kanske bara låtsas och tror och önskar men egentligen har jag inte en enda aning av vad som händer. Skulle vilja åka iväg och lära känna på djupet, på riktigt. Men ingenting är på riktigt nu för tiden och jag förbannas av andar på sten, de ler mot mig och jag flyttar in i en annan. Säkert mörker och ljus och fyfan vad jag hatar. Inbillar rörelser hos den egna älskar hos den andra. Jag vandrar mellan de olika och bedövar så ofta jag förmår, vill kanske bli bättre vill kanske inte ett enda dugg. Jag ifrågasätter vinden och önskar död åt solen. Försöker le mot månen men ser egentligen inte någon anledning. Lyssnar inte äkta längre och vantrivs, trivs på samma gång. Inser mitt usla. Hatar hela existensen av det mitt emellan. Försöker åstakomma så mycket, lyckas med så lite. Om jag ska vara ärlig så vill jag inte alls längre och det är så fruktansvärt skönt men jag lyckas så ofta falla ned i det förfärliga ytliga men det finns inget säkert och kanske är det lika bra? Förvirrad letar jag i badrumsskåpen, förvirrad får jag arga samtal jag inte förstår något av, förvirrad kliver jag upp på lördagmorgon och går till jobbet. Gå inte i närheten, snälla för allt i hela jävla världen gå inte i närheten. Men varje gång går han så jävla nära och i den sekunden kan jag inte komma på en anledning. Jag är tyst och går mest hem från allt jag älskar. Ger blickar, får blickar. Skymtar gryning under rullgardin. Iaktar hennes rörelser och vill försvinna förevigt för jag vet att han skulle göra vad som helst för att byta ut det han knappt har mot allt han hade.

and i go downtown

Sjöng ju i måndags på skolan, ta en titt om ni känner för det.
 
 

artonde augusti

drack röd sprit, rött vin. Cyklade hem genom rondeller med bra vän på pakethållaren. Känner en hand på min axel, går långsamt. Cigarettpaket i mina händer, sitter på balkongen i timmar, räknar stjärnor. Tänker olycksår, trettontrettontretton. tjugotvå tjugotvå ge mig något, något som går att lita på. AlexAlexAlex du vet väl vad som händer? händer i händer tag tag i tag. Laura kommer ständigt upp i mitt huvud, vem är denna Laura? Jag vet inte. Kysser alla som går att kyssa, öppnar ny vinbox springer över vinden springer över till min bror. Ser framför mig död kropp i snara. Ser framför mig lycklig svala i dvala, ser framför mig mjuk kropp, ser framför mig annan sort av mänsklig kontur tänker mig en syn som skulle få mig tänka annat. På andra på det, söker efter detta svar, tänker mig en vacker död tänker mig en lycklig död tänker mig ett träd i öknen tänker mig en sorglig blomma tänker mig vitt i rum tänker mig vatten i brun tänker mig dig i soligt sken tänker mig regndroppar på fuktigt ben tänker som en annan, känner gren. Hoppar jämfota mellan liv och lust hoppar. Skriver ner skriver upp skriver på. Vit skulptur i blåst. Regnar kursivt. Vitt svart blått. Tysta melodier. Aska under äng aska är hans kropp. Död. Liv. Vad handlar allt om? Tänker om funderar tar in. Tänker oss. Vad vet man? Livshotande. Hav, drick några droppar om havet dig vill sluka. Det blixtrar stäng ögonen, släpp ut ljus skin aldrig mer, snälla skin aldrig mer. kryper går haltar. Älskar. Fryser svettas andas. Faller ihop faller ihop. Berg djup. Grund, finns det någon grund. Hatar skrattar. Ligger ned står upp. Går mot tomt mot fullt går mot natten mot dagen och allt som är runt, omkring och vad fan vet man

"aint got no father, no mother. Aint got no children, aint got no sisters or brothers."

Vaknar halv fyra på eftermiddagen äter frukost till middag och cyklar till döbelns för att spendera övningstimmar med Rasmus. Går vindvägen till pappa, sitter i fönstret och tittar ned på fulla människor som stapplar förbi. Dricker litervis med solhavre och röker nästintill ett helt paket cigaretter om dagen. Lyssnar mest på sorglig musik och mår dåligt av nervositet inför måndag. Letar bevis på något som skulle förgöra mig ifall det var sant. Längtar efter Alex alldeles för mycket. Drömmer om att bo i en liten lägenhet i Paris, röka i fönstret, dricka rödvin mest hela tiden och äta frukost på något fint café på andra sidan gatan. Längtar till mitt livs nästa äventyr och längtar till då jag vet mer om vad som hända skall eller händer gör.


''I was born by the river, in a little tent. Oh and just like the river I've been running ever since.''

 Jag trivs rätt bra som nykter och har även sagt upp vänskapen med onyttigheter, tänkte att det var  lika bra att ta allt på samma gång. Ska kanske sluta röka också när jag ändå håller på? Tänk vilken vändning, sunda Klara liksom. Blir även rik på köpet. Vi får se.
 
 
 

''I was so afraid of the night, You seemed to move through the places that I feared. You lived inside my world so softly, Protected only by the kindness of your nature.''

Somnar klockan fem till Antony & The Johnsons, vaknar klockan halv tre med sorg i blicken. Bättrar på det gamla sminket, cyklar under grå himmel och bestämmer träff med en fin vän. Allt är så vackert men så himla sorgligt. Ser på Laura, vakar över fåglar från öppet fönster. Tecknar i tomt block, fyller ark efter ark med osammanhängande skrivstil. Längtar efter honom. Lessnar på barndomsvänner, saknar man på andra sidan jordklotet. Klipper hår i utbyte mot cigarettpaket och städar trapphus med Bach på hög volym. Anna knackar mig på axeln och säger att rektorn vill att jag framför två låtar ettornas första dag, jag tackar ja och börjar genast panika över vad fan jag ska sjunga. Läser dikter i massvis och kräver alkohol, men stoppas av mitt eget löfte. Sätter upp stulna bilder på vit vägg och stirrar i timmar. Sover med tänd lampa eftersom min rädsla för mörker växer sig större. ’’Du behöver inte leva som en luffare, du är ju ingen luffare. Det är som ingen stil på det hela’’ Säger far stående på tröskeln, stänger dörren och lämnar mig oförstående och med tankar om att jag trivs så som jag lever. 
 
 
  
 

RSS 2.0