Eva Reneé

Det handlar om att inte dölja, det handlar om att inte lägga någon kraft i. Det handlar om att jag är exakt som alla andra och därmed lärt mig att man inte kan göra vad som helst eftersom att någon sade det till mig men fortfarande är det förbjudna det vackraste som finns och fortfarande är något rått hemskt och äkta något mycket mer värdefullt än det censurerade torra och stabila.

Det handlar om ett ocensurerat tillfälle när vi röker på i en ring och om en stillbild från en film vi är med i. När du skriker på balkongen och jag tror du förvandlats till något annat och när jag frågar om du ska ta det lugnt nu som du lovat men att du bara skrattar och säger att du ska bli en i 27-klubben. Du ljuger lite för ofta än du borde och jag ser att du blir ett med drogerna men jag vet att det är detta allt handlar om, vi är så lika du och jag och det är ju inget konstigt egentligen.

Det handlar om en kväll då jag byggt upp en bild i mitt huvud som alla andra gånger och jag går lycklig till din lägenhet men inser när jag kommer dit att det inte finns någonting att vara lycklig över för det är alltid så fruktansvärt obekvämt och jag vill helst bara springa ut därifrån och vi lägger oss tidigt och jag stänger inte ögonen för att jag önskar att du snart ska öppna dina och jag vill inget annat än möta din blick och jag vill ingenting annat än att du ska visa vad du känner och säga vad du tänker men jag vet att det aldrig kommer hända för istället blundar du och flyttar närmare, närmare och allt slutar med att vi har sex, exakt som alla andra gånger och nu då? Jag ligger vaken till klockan halv tre och bara tittar på dig och undrar vad som finns inuti. Det är dags för mig att gå nu.

Och ni gör slut och jag frågar dig medan vi vandrar varför och du säger du varit fruktansvärt dum och att du också insett att du tycker om både kvinnor och män och att du kanske vill prova på det ett tag nu. Jag blir glad för att du säger saker du aldrig säger till mig annars och vi snor ätbara ting och går hem.

Jag utmanar mig själv varje morgon att inte äta något på hela dagen, det går bra till natten kommer och sedan äter jag ihjäl mig och vill bara gråta för att jag inte står ut med något men sedan skärper jag mig, tar en cigarett och sover. lite så.  

Klockan är halv tre och jag tänker sova eftersom jag ska till skolan men du säger du lagat mat och att jag borde hälsa på, så jag smyger ut och åker iväg. Vi röker på under köksfläkten och ser på upp till kamp. Och jag smyger hem igen precis innan huset vaknar som så många andra gånger och går till skolan utan att ha fått en blund.