halv fem
Klockan är halv fem och jag tänker att det nog inte är värt att sova de där två timmarna innan klockan ringer så jag kliver upp, lyssnar på ljudböcker av Astrid Lindgren och kokar kaffe. Det är svårt att vara kär i både morgon, kväll och natt för det slutar oftast med ingen sömn alls och trötta ögon samt alldeles för mycket kaffe om dagarna. Ackack. Ser fram emot dagen och ser fram emot att få se solljuset som jag inte gjort på några dagar nu. Ser fram emot väldigt mycket småsaker framöver eftersom jag insett att jag inte kan längta förgäves efter stora äventyr, inte än iallafall.
Jag mår bra, idag mår jag faktiskt bra och det är en sådan fruktansvärt konstig tanke.
Kommentarer
Trackback
